Jag gick längs vägen med två vänner – så gick solen ned – himlen blev plötsligt blodröd – jag stannade, lutade mig mot staketet utmattad – över den blåsvarta fjorden och staden låg blod och eldtungor – mina vänner gick vidare och jag stod där darrande av rädsla – och jag kände hur ett högljutt, ändlöst skri genomträngde naturen. Så skriver den norska konstnären Edvard Munch själv om sitt världskända konstverk Skriet (på norska: Skrik), en målning i fyra versioner som föreställer en person som står och skriker vid en solnedgång. Ångest och demoner menar vissa, medan andra hävdar att Munch var inspirerade av de blodröda solnedgångarna som kunde skådas i Oslo efter det dramatiska vulkanutbrottet på Krakatoa i Indien. Och dramatisk är även historien om verket Skriet, vars berättelse innefattar både multimiljardärer, stölder, rån och mördare på film.

Världens dyraste tavla

Skriet är alltså ett verk av fyra bilder (och en litografi). Först gjorde Munch en osignerad skiss i pastell 1893 som idag återfinns på Munch-museet i Oslo. Senare samma år målade han den i olja, tempera och pastell på papp. Denna är den största versionen av de fyra, och den hänger nu på Nasjonalmuseet i Oslo. 1895 skapade Munch sedan en litografi, och en version i pastell. Pastellversionen är i privata ägor och blev 2012 den dyraste målningen som dittills hade sålts på en auktion. Priset gavs via telefon av en anonym budgivare och landade på hela 107 miljoner amerikanska dollar (!). Budgivaren visade sig senare vara Leon Black, en amerikansk företagare och konstsamlare. Slutligen målade Munch 1910 en sista version av Skriet i Tempera på pannå och, precis som originalskissen, återfinns denna version på Munch-museet. Där har den dock inte alltid fått hänga i fred. Den 22 augusti 2004 tog sig nämligen beväpnade rånare in på museet och stal målningen tillsammans med ett annat av Munchs verk, Madonna. Det skulle ta två år för den norska polisen att återfinna dessa tavlor, och tyvärr var Skriet-tavlan i fruktansvärt skick. På grund av vårdslös hantering hade målningen fått både fukt- och slitageskador och gick aldrig helt att reparera.

Ghostface

Ghostface
Ghostface

Rånet på Munch-museet var dock inte den första gången som en version av Skriet hamnade i tjuvars händer.  Den 12 februari 1994 stals nämligen den stora versionen av målningen – den som tillhör Nasjonalmuseet – vid ett inbrott. Tjuvarna ska vid tillfället ha lämnat en lapp efter sig, med texten: ”Tack för den dåliga säkerheten”. Den här gången gick det dock snabbare att få tillbaka tavlan, efter redan tre månader återfanns den efter en insats av den norska polisen tillsammans med brittisk polis och Getty-museet. Sedan sin uppkomst på 1800-talet har Skriet fortsatt att influera både människor och kultur runt om i världen. I populärkulturen har den fått en modern touch i och med att den gav inspiration till skurken i en numera klassisk skräckfilms-franchise: Scream. Det var den Fun World-anställda Brigitte Sleiertin som använde Skriet då hon designade masken till Ghostface, som är den blodtörstiga mördaren och antagonisten i samtliga av de fyra filmerna. Masken i filmerna är vit med en avlång svart mun och svarta ögon och näsa. Sleiertin beskriver dess utseende som sorgset, fasansfullt och något utom sig, vilket förmodligen kan stå som adjektiv även för originalet, Skriet.