I Paris den 14 november 1840 föddes en av impressionismens stora pionjärer, nämligen Claude Monet. Faktum är att det var en av Monets egna målningar: Impression: soleil levant (på svenska: Impression – Soluppgång), som kom att ge namn åt denna nya inriktning inom konsten. Monet avled 86 år gammal den 14 november 1840 i Giverny, en mindre ort belägen i Normandie, Frankrike, men hann med att skapa en stor konstskatt åt eftervärlden.

Impressionismen

En viktig förklaring till impressionismens uppkomst var fotografiets stora landvinningar under 1800-talet. Målarna fick därmed konkurrens i sin tidigare uppgift att fånga små detaljer i verkligheten för att på så vis skapa så realistiska avbildningar som möjligt av diverse motiv; fotografiet gav helt enkelt en än mer naturtrogen bild av världen – och dessutom med mindre arbete bakom resultatet. Konstnärerna var följaktligen tvungna att leta efter nya vägar, nya sätt att uttrycka sig. Och impressionismen blir svaret för flera franska målare, däribland Édouard Manet, Camille Pissarro, Pierre-Auguste Renoir. Och såklart Claude Monet.

Impressionismen strävar efter att göra målningen levande, och förmedla något ytterligare om verkligheten än den objektiva bild som fotografiet fångar. Ofta försöker impressionisterna fånga olika rörelser, och därmed göra målningen till något utöver den klassiska stillbilden. Bilden ska inte bara återge ett ögonblick, utan låta betraktaren delta i ett större sammanhang, en händelse. Man experimenterade dessutom ofta med ljus och skuggor, och kontraster däremellan, som i exempelvis Monets Impressions: soleil levant ovan, där kontrasten mellan skugga och ljus förstärks för att markera båten i centrum. Impressionisterna brydde sig heller inte om den noggrannhet med penseln som tidigare varit förhärskande. Nu gällde istället grova drag, vilket gav lite suddiga och skissartade tavlor. Ofta utnyttjades denna oskärpa för att skapa kontrast mot, och lyfta fram, något klarare, centralt motiv.

Claude Monet

Claude Monet
Claude Monet

Monet utvecklade tidigt ett konstintresse och började måla i ung ålder. Inledningsvis ägnade han sig åt figurmåleri, för att därefter inrikta sig på att måla diverse landskap. Hösten 1862 började han studera vid École des Beaux-Arts, en anrik konstskola i Paris. Sedermera kom han att möta Pierre-Auguste Renoir, Fredric Bazille och Alfred Sisley, och tillsammans lade de grunderna för impressionismen.

Det skulle dock dröja ytterligare några år innan Monet fick sitt stora genombrott med målningen La Femme à la Robe Verte (Kvinna i grön klänning), och därefter följde ett par framgångsrika år. Men 1869 möttes Monet åter av kritik då hans verk ifrågasattes av en konstjury vid Salongen i Paris. Monet flyttade därefter till Storbritannien medan det fransk-tyska kriget pågick, men återvände sedan till Argenteuil, en mindre by nordväst om Paris. Här samarbetade han nära med bland annat Camille Pissarro och Édouard Manet, och kom att måla flera av sina mest kända impressionistiska verk. Claude Monet uppehöll sig gärna vid vissa speciella teman och producerade flera sviter med tavlor med samma motiv. Genom att observera och avbilda samma motiv upprepade gånger kunde Monet samtidigt studera hur ljuset förändrades och hur detta påverkade intrycket av motivet. Vanliga motiv hos Monet är bland annat träd, klippor och Katedralen i Rouen. Och inte minst sviten Näckrosor, i vilken han målar av just näckrosor i Giverny strax före sin död.